Den degenererade människan

Den tjeckiske forskaren Bernaesk publicerade i mitten av 60-talet mycket intressanta resultat. Han hade studerat hur kosten påverkade råttor. Han hade gett råttorna en kost som var sammansatt enligt vetenskapens rekommendationer, men alla näringsämnen var i kemiskt ren form. Han noterade med intresse förloppet.

Den första generationen av råttorna var friska och uppnådde en normal ålder.
Den andra generationen däremot fick många av de sjukdomar som vi kallar välfärdssjukdomar. Den tredje generationen blev ännu sjukare och fick dessutom missbildningar. Fjärde generationen var steril eller födde dödfödda ungar.

Vad var det som hade hänt?

Bernaesk gick vidare i sina studier. Han gav återigen råttorna deras normala kost bestående av råa fröer o.d. Råttorna började då tillfriskna. Ju längre tid de hade fått den kemiska kosten desto längre tid tog det. Efter fjärde generationen var de helt återställda.

Dessa experiment kan lära oss mycket när vi tittar på människan hälsa idag. Människan i västvärlden blir allt sjukare och degenerativa sjukdomar går allt längre ned i åldrarna. Vi kan också lära att den föda vi äter i allra högsta grad kan påverka vår hälsa. Speciellt när man jämför naturlig, obehandlad föda med den industriproducerade och raffinerade som utgör huvuddelen av kosthållet i västvärlden idag.

Dessutom bekräftas det att den mänskliga degenereringen går i arv och att vi inte bara kan titta på en generation när vi forskar på t. ex orsaken till allergi utan vi måste titta tillbaka i tiden för att förstå förloppet. Vad som dock är lite uppmuntrande är att det går att vända förloppet. Vi kan påverka det arv som vi skickar vidare till våra barn. Idag har forskningen utvecklat ett nytt område - epigenetik.

Vår matsmältning och hälsan i vår tarm är fundamental för hälsan. Därför bör man som terapeut alltid stödja och balansera dessa områden för att få bästa resultat.

Förutom att se över den kost som vi äter kan vi även hjälpa vår kropp genom att äta rikligt med mjölksyraproducerande bakterier, så kallade probiotiska bakterier. Probiotiska bakterier hjälper till att återställa balansen i tarmen vilket är en förutsättning för vår hälsa. Även tillskott av enzymer kan ge mycket god hjälp på vägen mot en bättre hälsa.

Matsmältningen
Matsmältningssystemet är en mycket fascinerande anordning som gör det möjligt för oss att omvandla främmande ämnen till artegen, användbar näring och energi.

Munnen
Redan när vi ser mat och känner lukten av den börjar spottkörtlarna utsöndrar saliv och enzymer. Kroppen förbereder sig på att ta hand om den mat som är på väg. När vi sedan tuggar maten frisätts ytterligare saliv och enzymer, bland annat ptyalin. Ptyalin spjälkar stärkelse till disackarider som exempelvis maltos.

När vi tuggar maten fördelas den i mindre delar vilket gör att matsmältningsenzymerna verkar bättre. Enzymernas effektivitet beror av ytan på maten. Dessutom går nervsignaler till övriga delar av magtarmkanalen som börjar producera matsmältningsvätskor och enzymer. Tuggandet är alltså mycket viktigt för hela matsmältningsprocessen.

Magen
När maten når magsäcken blandas den med magsaften som innehåller bl. a saltsyra. Magsaftens pH ligger omkring 0,8 innan den buffras av föda till ett pH på ca 2-4. Det är alltså enorm surt vilket har stor betydelse. Dels dödar syran utifrån kommande bakterier som kan vara skadliga för kroppen. Dels är den sura miljön nödvändig för att enzymerna i magsaften skall vara aktiva.

Pepsin som bryter ned proteiner är endast aktivt mellan pH 1,8 och 3,5. Syran gör också att enzymerna från saliven inaktiveras. Alla enzymer har sin plats i systemet! Syran lösgör också järnet i maten och omvandlar den till användbar form. Saltsyran är delaktig i regleringen av kroppens syra-bas jämvikt.

Framför allt förbereds maten i magsäcken för tarmens matsmältningssystem. Idag framställs överskott av saltsyra som ett stort problem. Läkemedel som hämmar saltsyraproduktionen är de mest sålda läkemedlen i världen.

Ett minst lika stor problem torde vara brist på saltsyra speciellt hos äldre människor. Brist på saltsyra gör att hela matsmältningssystemet kommer i obalans då frisättning av enzymer regleras av pH. Även aktiviteten av enzymer längs med tarmkanalen och absorptionen av näring är pH-beroende. Kalcium tas framför allt upp i tunntarmen. Ju surare pH desto bättre upptag. I bästa fall tas 30 % av kalciumet upp. Om det finns för lite magsyra tas endast 4% upp. Detta kan vara en orsak till osteoporos.

Blir det för basiskt (=pH högre än 7) i tarmen är risken också stor för att förruttnelsebakterier ska tillväxa och skapa allvarliga obalanser i hela organismen.

Tolvfingertarmen
När innehållet i magsäcken töms ned i tolvfingertarmen känner celler i tarmväggen av det låga pH:t och utsöndrar då secretin. Detta stimulerar bukspottkörteln (pancreas) att utsöndra bikarbonatvätska med pH 8,0. Andra signalsubstanser som frisätts är cholecystokinin och acetylcholin som båda stimulerar frisättning av enzymer i pancreas. Totalt utsöndras 0,5-2 liter bukspott per dygn.

Bukspottet innehåller enzymer för nedbrytning av stärkelse, protein och fett. Bukspottets höga pH neutraliserar magsaften. Detta gör att pepsin aktiviteten upphör och att syran inte skadar tarmslemhinnans vägg.

I tolvfingertarmens övre del sitter små körtlar som kallas Brunners körtlar. Dessa utsöndrar ett basiskt slem som skyddar mot syran. Körtlarna styrs av det sympatiska nervsystemet och hämmas av stress. 50 % av alla magsår sitter i tolvfingertarmen.

Gallan som också utsöndras i tolvfingertarmen innehåller gallsalter och lecitin som har samma funktion som diskmedel. De löser upp fettpartiklarna så att lipaset från bukspottet kan verka. Brist på galla leder till dåligt upptag av fetter och fettlösliga vitaminer A, D, E, K. Vid dålig fettnedbrytning bildar Calcium (Ca) och Järn (Fe) tillsammans med fettet tvålföreningar vilket hämmar upptaget av dessa mineraler.

Gallan stimulerar tarmens rörelser, peristaltik. Brist på galla kan leda till förstoppningsproblem medan överskott stressar tarmen att tömma sig ofta. Vid överskott på galla är avföringen ofta gul. Via gallan utsöndras också avfallsprodukter från levern ofta i så kallade konjugat. Det kan vara hormoner eller toxiner av olika slag. Bakterierna i tarmen kan bryta ned en del av dessa konjugat, vilket gör att hormonerna eller toxinerna återupptas igen och återigen transporteras till levern för att där konjungeras och utsöndras.

Vid för mycket galla eller vid överväxt av bakterier i tunntarmen kan återupptaget av toxiner och hormoner bli större än normalt vilket belastar levern och kroppens avgiftningssystem.

Tunntarmen
I tunntarmen sker den huvudsakliga delen av absorptionen. Ytcellerna i tunntarmen har en så kallad "brush border" som består små microvilli på vilka det sitter hundratals olika matsmältningsenzymer.

Socker tas nästan enbart upp som monosackarider. Upptaget sker via en aktiv transport som är beroende av natrium. Proteiner transporteras in i tarmens ytceller, så kallade enterocyter, i form av di- eller tripeptider. Väl inne i enterocyterna bryts di- och tripeptiderna ned till aminosyror innan de utsöndras till blodet.

99 % av proteinet som tas upp når blodet i form av aminosyror. En liten del absorberas som peptider och väldigt sällan i form av proteiner. Även mycket små mängder av protein kan orsaka en kraftig allergisk reaktion.

Fett passerar lätt tarmslemhinnan i form av fria fettsyror och monoglycerider som transporteras dit med hjälp av gallsalter och lecitin. I närvaro av galla absorberas som regel 97% av fettet medan endast 40-50% tas upp i dess frånvaro.

Bakteriefloran i tunntarmen är viktig för att bevara en miljö där matsmältningen kan fungera optimalt. Bakterierna producerar syror som bevara en sur miljö i tarmen vilket är viktigt för enzymernas aktivitet och absorptionen. Vidare hindrar en frisk tarmflora att föruttnelsebakterier överväxer och stör matsmältningsfunktionen. En frisk tarmflora är också viktig för tarmslemhinnans hälsa och ett väl fungerande immunsystem.

Tjocktarmen
Tjocktarmen fungerar som en bakteriell matsmältningsfabrik. Den föda som inte brutits ned av kroppens enzymer angrips av bakteriernas enzymer som bryter ned det sista användbara av födan så att så mycket som möjligt kan tas upp av kroppen.

Cirka 1500 ml tarminnehåll passerar till tjocktarmen varje dag. Det mesta av vätskan och mineralerna tas up i tjocktarmen resten försvinner ut via avföringen. Maximalt kan 5-7 liter vätska och elektrolyter absorberas om dagen. Toxiner från kolera och andra bakterier kan påverka tarmen så att vatten utsöndras istället för att absorberas, 10 liter eller mer kan då utsöndras vilket leder till uttorkning. Det mesta av upptaget sker i första delen av tjocktarmen som kallas för "absorberande tjocktarm" medan senare delen mer är till för att förvara avföringen.

Avföringens utseende
Färgen, konsistensen och lukten på vår avföring säger mycket om hur vi mår. Avföringen ska normalt vara brun och ha formen som tjock "pölse". Man ska inte behöva sitta på toaletten och trycka hårt utan tarmen ska tömma sig så att säga obehindrat. Man ska inte hinna med mer än rubrikerna på första sidan i tidningen innan man är färdig.

Avföringen från en frisk tarm luktar inte särskilt illa. Den dåliga lukten kommer från förruttnelseprocesser som t ex kan orsakas av för mycket protein i kosten. Motsatsen till förruttnelse är jäsning eller fermentation.

Den här krönikan är del 1 av total 3 som kommer att publiceras på Starkare.nu

Referenser:
1) Adlerbert I, Carlsson B, de Man P, Jalil F, Khabn S R, Larsson P, Mellander L, Svanborg C, Wold AE, and Hanson LÅ. 1991. Intestinal colonisation with Enterobacteriaceae in Pakistani and Swedish hospital delivered infants. Acta. Pediatr. Scand. 80:602-610.
2) Adlerbert I, Carlsson B, Mellander L, Hanson LÅ, Jalil F, Svanborg C, Larsson P, Wold AE. 1998. High turn-over rate of Echerichia coli strains in the intestinal flora of infants in Pakistan. Epidemiol. Infect. 121:587-598.
3) Alm JS, Swartz J, Lilja G, Scheynius A, Pershagen G. 1999. Atopy in children of families with antroposophic lifestyle. Lancet Vol 353, May 1: 1485-1488
4) Ahrné S, Franklin A.1997. Modern konservering har ändrat tarmfloran. Läkartidningen. Vol 94. Nr 40: 3493-3495.
5) Dugas B, Mercrnier A, Lenoir-Wijnkoop I, Arnaud C, Dugas N, and Postaire E. 1999 Immunity and probiotics. Trends of Immunol. Today. Vol 20. No 9: 387-389.
6) Egger J et al. 1985 Controlled trial of oligoantigenic treatment in the hyperkinetic syndrome. Lancet 1985; i:540-45.
8) Henriksson Å E K, Blomqvist L, Nord C-E, Mitved T, Uribe A. 1993. Small intestinal bacterial overgrowth inpatients with rheumatoid arthritis. Ann Rheum Dis; 52:503-510.
9) Heyman M, Gasset E, Ducroc R, Desjeux JF. 1988. Antigen absorption by the jejunal epithelium of children with cow´s milk allergy. J. Allergy Clin. Immunol. 24:197-202.
10) Isolauri E, Virtanen E, Jalonen T, Arvilommi H. 1990. Local immune response measured in blood lymphocytes reflects the clinical reactivity of children with cow´s milk allergy. Pediatr. Res. 28:582-6.
11) Jalonen T, 1991. Identical intestinal permeability changes in children with different clinical manifestations of cow´s milk allergy. J. Allergy Clin. Immunol. 88:737-42.
12) Kalliomaki M, Salminen S, Arvilommi H, Kero P, Koskinen P,Isolauri E. 2001. Probiotics in primary prevention of atopic disease: a randomised placebo-controlled trial. Lancet Apr 7;357(9262:1076-9.
13) Kim JH, and Ohsawa M. 1995. Oral tolerance to ovalbumine in mice as a model for detecting modulators of the immunologic tolerance to a specific antigen. Biol. Pharm. Bull. 18:854-858.
14) Majamaa H,. Isolauri . 1997. Probiotics; a novel approach in the management of food allergy. J. Alleegy Clin. Immunol. 99:179-86
15) Metchnikoff E. 1907. The prolongation of life. Revised Edition from 1907, Translated by Mitchell, C. Heinemann, London, UK. (1974) Dairy Sci. Abstr. 36,656.
16) Moore W E C, and Moore LH. 1995. Intestinal flora of populations that have a high risk of colon cancer. Appl. Environ. Micrbiol. 61:3202-3207.
17) Moreau M C, and Corthier G. 1988. Effect of gastro-intestinal microflora on induction and maintenance of oral tolerance to ovalbumin in C3H/Hej mice. Infect. Immun. 56:2766-2768.
18) Murosaki S, Yamamoto Y, Ito K, et al. 1998. Lactobacillus plantarum L-137 suppresses naturally fed antigen-specific IgE production by stimulation of Il-12 production. J Allergy Clin Immunol;102:57-64.
19) Oyama N, Sudo N, Sogawa H, Kubo C. 2001. Antibiotic use during infancy promotes a shift in the TH1/TH2 balance toward TH2-dominant immunity in mice. J Allergy Clin Immunol Jan;107(1):153-159.
20) Portengen L, Sigsgaard T, Omland O, Hjort C, Heederik D, Doekes G. 2002. Low prevalence of atopy in young farmers and farming students born and raised on a farm.. Clin. Exp. Allergy Feb;32(2):247-53.
24) Shida K, Makino K, Morishita A, et al. 1998. Lactobacillus casei inhibits antigen-induced IgE secretion through regulation of cytokine production in murine splenocyte cultures. Int Arch Allergy Clin Immunol; 102:278-87.
25) Soderholm J D, Perdue M H. 2001. Stress and intestinal barrier function. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol Jan;280(1): G7-G13.
26) Solomon G F. 1987 Psychneuroimmunology: Interactions between central nervous system and immune system. J Neuroscience Research 18:1-9.
27) Solomon G F. Moos R H, Fessel WJ, Morgan EE. 1966. Globulines and behavior in schizophrenia. Int J Neuropsychiatry 2:20-26.
28) Solomon G F. 1981. Emotional and personality factors in the onset and course of of autoimmune diseases, particularly rheumatoid arthritis. In Ader R (ed) "Psychoneuroimmunology:" New York Academic Press, pp 113:899.
29) Solomon G F.1981 Immunological abnormalities in mental illness. In Ader R (ed) "Psychoneuroimmunology:" New York Academic Press, pp 113:899.
30) Sudo N, Sawamura S, Tanaka K, Aiba Y, Kubo C, and Koga Y. 1997. The requirement of the intestinal bacterial flora for the development of an IgE production system fully susceptible to oral tolerance induction. J. Immunol. 159:1739-1745.

* * * * * * *
Bilder från freedigitalphotos
DNA Red av jscreationzs
Human stomach av dream designs