Den degenererade människan – Del 2

Människan och mikroberna
I början av 1900-talet postulerade Nobelpristagaren Metchnikoff (15) att obalanser i tarmfloran var en av de viktigaste orsakerna till människans degenerativa sjukdomar och åldrande. Han upptäckte också att man genom att tillföra kroppen hälsosamma bakterier, som stödjer vår normala bakterieflora, stärker kroppen och får en bättre hälsa. Han visade till och med att de folkgrupper som åt mycket så kallade probiotiska bakterier levde längre än andra befolkningar.

Under de senaste decennierna har det bedrivits mycket forskning på såväl tarmflorans funktion som de probiotiska bakteriernas effekt på kroppen. Det är en fascinerande värld att blicka in i och forskningen visar att Metchnikoff hade rätt.

Tarmflorans påverkan på kroppen.
Den normala tarmfloran har en rad funktioner av vilka många fortfarande är okända.
Vad man vet är att en hälsosam bakterieflora i tarmen bland annat är viktig för matsmältningen och absorptionen av föda, immunsystemets funktion (80 % av immunsystemet finns i tunntarmen), tarmrörelserna, tarmslemhinnans hälsa och utsöndringen av skadliga slaggprodukter via avföringen.

Bakterierna i tarmen producerar även vitaminer som t ex B-vitaminer och vitamin K . Dessutom påverkar bakteriefloran omsättningen av hormoner. Tarmfloran är ytterligt viktigt som skydd mot skadliga mikroorganismer som vi får i oss via vattnet, maten och luften.

Vid födseln är uppbyggnaden av tarmfloran oerhört viktig för utvecklingen av barnets immunsystem. Bakterierna stimulerar utvecklingen av immunsystemet som hos spädbarnet inte är färdigutvecklat. Möss som lever i steril miljö och därför inte har någon tarmflora har ett dåligt utvecklat immunsystem. De har svårt att tolerera föda.(17) (30) När de sedan utsätts för bakterier ökar toleransen mot maten. (13)

Forskning visar att tarmfloran hos den västerländska befolkningen har förändrats under de senaste årtiondena och skiljer sig ifrån tarmfloran hos människor i utvecklingsländer, både vad gäller vuxna (16) och barn. (1)(2) Tarmfloran hos barn i Sverige är artfattigare och har en långsammare omsättning av bakteriestammar än hos barn i Pakistan. Detta leder troligtvis till en försämrad bakteriell stimulering av immunsystemet.

Utvecklingen av immunsystemet är i sin tur avgörande för nervsystemets utveckling. Ämnen som bildas av immunsystemet påverkar det centrala nervsystemet. En sjukdom kallad SMA (spinal muscular atrophy) innebär att nervsignalerna till musklerna hos de sjuka barnen inte fungerar vilket leder till att musklerna förtvinar. Då jag gav barn med denna sjukdom Probion blev de avsevärt mycket bättre i sin rörelseförmåga och nedbrytningen av muskulaturen gick långsammare. Den exakta mekanismen bakom detta är inte känd men tarmflorans roll i att stimulera immunsystemet och nervsystemet är uppenbar.

Den naturliga tarmfloran
Vår naturliga bakterieflora väger 0,5-1,0 kg och består av ca 100 biljoner bakterier. Detta ska jämföras med antalet kroppsegna celler som är ca 10 biljoner. Av alla celler i och på vår kropp är alltså 90% bakterier. Tarmfloran kallas därför för kroppens största "organ".

Man har hittills talat om att den normala bakteriefloran består av ca 400 olika arter, men nyligen genomförda studier visar att antalet arter troligtvis är mycket större. Varje människa har en unik sammansättning på bakteriefloran. Bakterierna bygger upp ett fantastiskt ekosystem som vid normala förhållanden är vårt bästa skydd mot farliga bakterier och virus.

På grund av dåliga matvanor, överdriven hygien, överdrivet bruk av antibiotika och andra antibakteriella ämnen i mat, rengöringsmedel, schampo, tandkrämer och så vidare, har vi stört vår normala bakterieflora. Efter en antibiotikabehandling kan det ta från 3 månader upp till 1 år innan tarmfloran börjar att återhämta sig. Efter långvarigt intag av bredspektrum antibiotika är det troligt att tarmfloran aldrig kommer i riktig balans igen. Tillskott av probiotika är mycket viktigt efter behandling med antibiotika.

Tarmens pH är väldigt viktigt för dess funktion. Den bakteriella balansen vidmakthålls genom en bakteriell krigföring. De nyttiga bakterierna som trivs i ett surt pH, det vill säga ett pH som är lägre än 7, producerar syror för att vidmakthålla den sura miljön.

Förruttnelsebakterier trivs bäst i basisk miljö och producerar därför ammoniak. Om pH i tarmen stiger får skadliga förruttnelsebakterier möjligheten att tillväxa och kan då konkurrera ut de "goda bakterierna" och åstadkomma stor skada. Ett förhöjt pH kan bero på dålig produktion av saltsyra eller långvarigt intag av saltsyrahämmande medel, antibiotikabehandling (som tagit död på de nyttiga bakterierna) och gett fritt spelrum åt förruttnelsebakterier, förstoppning, dålig peristaltik, dåliga kostvanor och så vidare. Tillskott av probiotiska bakterier verkar för att återställa tarmens pH så att balansen återställs.

Intestinal Dysbios
Intestinal dysbios innebär obalanser i tarmen. Det kan inbegripa både sammansättningen och aktiviteten hos tarmfloran. Det kan till exempel innebära överväxt av bakterier i tunntarmen. Övre delen av tunntarmen är normalt relativt fattig på bakterier beroende på magsyrorna och på att gallblåsan tömmer sitt innehåll där. Galla har en starkt antibakteriell effekt. Mag- och gallsyrorna ser till att de flesta bakterier som vi får i oss dör innan de når tarmen.

På grund av brist på saltsyra, intag av antibiotika, operationer, långvariga förstoppningsproblem, långsamma tarmrörelser, obalanser i matsmältningen med mera, kan miljön i tunntarmen förändras så att bakterier som normalt inte trivs där börjar tillväxa. Detta kan ligga bakom en rad olika hälsoproblem. Man har till exempel påvisat att överväxt av bakterier i tunntarmen är vanligt hos personer med reumatism samt att reumatiker med bakteriell överväxt har en svårare sjukdomsbild än de utan bakteriell överväxt av tunntarmen (8).

Candida infektion är en svår form av Intestinal dysbios. Candida svampar kan förekomma i två olika former. En oskadlig form som finns normalt i tarmfloran hos många människor. Om dock pH stiger i tarmen kan den oskadliga svampen förvandlas till en elakartad form med cilier som infiltrerar tarmslemhinnan och ökar dess genomsläpplighet.

Intestinal Dysbios kan också inbegripa en obalans i bakteriernas metabolism, med ökad produktion av toxiska, cancerogen ämnen som kan skada både tarmen och resten av kroppen. Detta tillstånd är troligen mycket vanligt idag. Bakteriernas metabolism är starkt kopplad till vår kost.
Intestinal Dysbios kan motverkas och balanseras av probiotika intag.

Probiotika
Tillskott av probiotiska bakterier ger kroppen en mycket god hjälp till läkning genom att balansera tarmfloran och hjälpa tarmslemhinnan att läka. Vidare har probiotiska bakterier en balanserande effekt på immunsystemet, minskar mängden toxiska och cancerogena ämnen i tarmen, förbättrar digestion och absorption, stimulerar tarmrörelserna vilket är mycket viktigt för tarmens hälsa och för att motverka förstoppningsproblem (5).

Eftersom tarmen och tarmfloran är en central del i kroppens hälsa bör probiotika tillskott vara en central del i vårt hälsotänkande och vid behandling av olika obalanser.

Vad händer i tarmen vid intag av probiotika?
Probiotiska bakterier är mjölksyraproducerande bakterier. De producerar organiska syror vilket sänker pH i tarmen. Detta motverkar överväxt och aktivitet hos skadliga förruttnelsebakterier och svampar, som den aggressiva formen av Candida. Det sker en utrensningsprocess i tarmen. När de skadliga bakterierna och svamparna dör kan det frisättas endotoxiner, det vill säga gifter från dessa mikroorganismer. Detta kan ge upphov till först försämringssymptom.

Tillförsel av probiotika har också en stimulerande effekt på immunsystemet. Även detta kan medföra en utrensningsreaktion. Ju större reaktion patienten får desto större är behovet. Se bara till att börja med en låg dos.

Först försämringssymptom.
De flesta får inga eller endast lindriga symptom. De vanligaste reaktionerna på probiotika kommer från mag-tarmkanalen. Ökad gasavgång, förstoppning eller diarré. Dessa symptom avtar normalt efter några dagar till en vecka. Andra symptom är typiska utrensningssymtom som huvudvärk, tilltagande besvär av värk och hudproblem som eksem.

Alla de besvär som kan hänga samman med obalanser i tarmen och matsmältningen, som till exempel muskelvärk, ledvärk, eksem vissa former av astma, hormonproblem, psykisk oro, störningar i immunsystemet och degenerativa processer i kroppen, kan accentueras vid introduktion av probiotika. Ett kroniskt tillstånd måste som regel akutiseras något för att sedan kunna avbördas.

Kroniska tillstånd - den känslige patienten.
Vissa individer är extremt känsliga för probiotika. Dessa har ofta en kraftig obalans i tarmen. Ett normalt upptrappningsschema kan då ej tillämpas. Vid kroniska tillstånd kan individen börja med att suga på en tablett och sedan spotta ut den. Detta kan göras under några dagar till en vecka. Därefter kan doseringen trappas upp. Vissa individer klarar heller inte av en hastig dosökning, som den ovan utan kanske måste ligga kvar på samma dos under flera veckors tid. Om patienten vid doshöjning märker försämringssymptom beroende på utrensningsmekanismer rekommenderas att gå tillbaka till tidigare dosering under ytterligare en tid.

Akuta tillstånd.
Vid akuta situationer som t ex maginfluensa eller andra infektioner kan högre dosering föreslås ex 4-6 tabletter 4 ggr första dygnet.

Barn.
Eftersom probiotika kan sägas vara "mat" är det ingen risk att ge detta till barn. Barn svarar dock snabbare på probiotika än vuxna så dosen kan som regel ligga lägre. Börja med 1 tabl/dag eller varannan dag och trappa sedan upp efter barnets behov. Tabletterna kan delas eller krossas om barnen har svårt att svälja.

Graviditet och amning.
Intag av probiotika är till stor gagn för havande och ammande kvinnor och är helt ofarligt. Forskning visar att probiotikaintag under graviditet minskar risken för allergi hos barn till allergiska mödrar.

Hur länge bör jag äta probiotika?
Daglig tillförsel av probiotiska kulturer är viktigt för att upprätthålla en god hälsa i tarmen och därmed hela kroppen. Förr fick människan i sig stora mängder probiotiska bakterier via födan. Så är det inte idag. Dessutom har det tillkommit en rad faktorer som kraftigt kan störa vår mikroflora, som antibiotika och andra läkemedel, dåliga kostvanor, stress mm.

Probiotika stärker kroppen näringsmässigt, immunologiskt, hormonellt osv. Intag av probiotika kan jämföras med tandborstning. Så länge du borstar dina tänder, så länge ska du också se till att håll rent i tarmen. Efter intag av antibiotika kan det ta år innan bakteriefloran återhämtar sig. Det är därför viktigt att hela tiden stödja de goda bakterierna i tarmen.

Den Degenerarade människan - Del 1 kan du läsa här

Referenser:
1) Adlerbert I, Carlsson B, de Man P, Jalil F, Khabn S R, Larsson P, Mellander L, Svanborg C, Wold AE, and Hanson LÅ. 1991. Intestinal colonisation with Enterobacteriaceae in Pakistani and Swedish hospital delivered infants. Acta. Pediatr. Scand. 80:602-610.
2) Adlerbert I, Carlsson B, Mellander L, Hanson LÅ, Jalil F, Svanborg C, Larsson P, Wold AE. 1998. High turn-over rate of Echerichia coli strains in the intestinal flora of infants in Pakistan. Epidemiol. Infect. 121:587-598.
3) Alm JS, Swartz J, Lilja G, Scheynius A, Pershagen G. 1999. Atopy in children of families with antroposophic lifestyle. Lancet Vol 353, May 1: 1485-1488
4) Ahrné S, Franklin A.1997. Modern konservering har ändrat tarmfloran. Läkartidningen. Vol 94. Nr 40: 3493-3495.
5) Dugas B, Mercrnier A, Lenoir-Wijnkoop I, Arnaud C, Dugas N, and Postaire E. 1999 Immunity and probiotics. Trends of Immunol. Today. Vol 20. No 9: 387-389.
6) Egger J et al. 1985 Controlled trial of oligoantigenic treatment in the hyperkinetic syndrome. Lancet 1985; i:540-45.
8) Henriksson Å E K, Blomqvist L, Nord C-E, Mitved T, Uribe A. 1993. Small intestinal bacterial overgrowth inpatients with rheumatoid arthritis. Ann Rheum Dis; 52:503-510.
9) Heyman M, Gasset E, Ducroc R, Desjeux JF. 1988. Antigen absorption by the jejunal epithelium of children with cow´s milk allergy. J. Allergy Clin. Immunol. 24:197-202.
10) Isolauri E, Virtanen E, Jalonen T, Arvilommi H. 1990. Local immune response measured in blood lymphocytes reflects the clinical reactivity of children with cow´s milk allergy. Pediatr. Res. 28:582-6.
11) Jalonen T, 1991. Identical intestinal permeability changes in children with different clinical manifestations of cow´s milk allergy. J. Allergy Clin. Immunol. 88:737-42.
12) Kalliomaki M, Salminen S, Arvilommi H, Kero P, Koskinen P,Isolauri E. 2001. Probiotics in primary prevention of atopic disease: a randomised placebo-controlled trial. Lancet Apr 7;357(9262:1076-9.
13) Kim JH, and Ohsawa M. 1995. Oral tolerance to ovalbumine in mice as a model for detecting modulators of the immunologic tolerance to a specific antigen. Biol. Pharm. Bull. 18:854-858.
14) Majamaa H,. Isolauri . 1997. Probiotics; a novel approach in the management of food allergy. J. Alleegy Clin. Immunol. 99:179-86
15) Metchnikoff E. 1907. The prolongation of life. Revised Edition from 1907, Translated by Mitchell, C. Heinemann, London, UK. (1974) Dairy Sci. Abstr. 36,656.
16) Moore W E C, and Moore LH. 1995. Intestinal flora of populations that have a high risk of colon cancer. Appl. Environ. Micrbiol. 61:3202-3207.
17) Moreau M C, and Corthier G. 1988. Effect of gastro-intestinal microflora on induction and maintenance of oral tolerance to ovalbumin in C3H/Hej mice. Infect. Immun. 56:2766-2768.
18) Murosaki S, Yamamoto Y, Ito K, et al. 1998. Lactobacillus plantarum L-137 suppresses naturally fed antigen-specific IgE production by stimulation of Il-12 production. J Allergy Clin Immunol;102:57-64.
19) Oyama N, Sudo N, Sogawa H, Kubo C. 2001. Antibiotic use during infancy promotes a shift in the TH1/TH2 balance toward TH2-dominant immunity in mice. J Allergy Clin Immunol Jan;107(1):153-159.
20) Portengen L, Sigsgaard T, Omland O, Hjort C, Heederik D, Doekes G. 2002. Low prevalence of atopy in young farmers and farming students born and raised on a farm.. Clin. Exp. Allergy Feb;32(2):247-53.
24) Shida K, Makino K, Morishita A, et al. 1998. Lactobacillus casei inhibits antigen-induced IgE secretion through regulation of cytokine production in murine splenocyte cultures. Int Arch Allergy Clin Immunol; 102:278-87.
25) Soderholm J D, Perdue M H. 2001. Stress and intestinal barrier function. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol Jan;280(1): G7-G13.
26) Solomon G F. 1987 Psychneuroimmunology: Interactions between central nervous system and immune system. J Neuroscience Research 18:1-9.
27) Solomon G F. Moos R H, Fessel WJ, Morgan EE. 1966. Globulines and behavior in schizophrenia. Int J Neuropsychiatry 2:20-26.
28) Solomon G F. 1981. Emotional and personality factors in the onset and course of of autoimmune diseases, particularly rheumatoid arthritis. In Ader R (ed) "Psychoneuroimmunology:" New York Academic Press, pp 113:899.
29) Solomon G F.1981 Immunological abnormalities in mental illness. In Ader R (ed) "Psychoneuroimmunology:" New York Academic Press, pp 113:899.
30) Sudo N, Sawamura S, Tanaka K, Aiba Y, Kubo C, and Koga Y. 1997. The requirement of the intestinal bacterial flora for the development of an IgE production system fully susceptible to oral tolerance induction. J. Immunol. 159:1739-1745.

Bilder från freedigitalphotos
Blue DNA av jscreationzs
Microscope and bacteria av Renjith Krishnan