Den degenererade människan – Del 3

Immunförsvaret
Tarmens slemhinna, som har en yta stor som en tennisplan, ca 200 m2, utsätts ständigt för en enorm mängd främmande ämnen, både från bakterierna i tarmen och från den mat vi äter. Det är därför inte svårt att förstå att större delen av kroppens immunceller, ca 80 % finns i tarmvävnaden. I tarmväggen sitter det ansamlingar av immunceller, så kallade Peyerska plaque.

Immunförsvaret skall ha förmågan att skilja på vad som är skadligt för kroppen och vad som inte är skadligt. Det är lika viktigt att immunförvaret inte reagerar mot ofarliga antigen som att det reagerar mot skadliga.

Forskning visar att dessa två funktioner hör samman. Studier har nämligen visat att på samma gång som immunförsvaret reagerar kraftigt mot bakterier i tarmfloran minskar reaktiviteten gentemot ofarliga ämnen som t ex födoämnen. Som exempel kan nämnas att det är svårt att få djur som är uppfödda sterilt, dvs. helt saknar tarmflora, att bli toleranta mot födan (17)(30), och att administrering av bakteriella antigen med födan ökar toleransen (13). Det bör dock också nämnas att vissa bakteriella ämnen som koleratoxin kan bryta toleransen mot födoämnen. Sammansättningen av tarmfloran är alltså viktig.

Immunförsvaret och lymfsystemet fungerar också som renhållare i kroppen. Levern kan tas som exempel. Allt blod som passerat tarmen transporteras via portavenen upp till levern där det renas innan det cirkulerar vidare ut i kroppen. Längs med de små blodkärlen i levern sitter makrofager som är en typ av immunceller. Dessa "äter upp", fagocyterar bakterier, toxiner, tungmetaller och dylikt. På liknande sätt fungerar det i andra kroppsvävnader.

Vad som ofta glöms bort är immunförsvarets koppling till nervsystemet och vår mentala hälsa. Det finns en gren inom medicinen som kallas psyko-neuro-immunologi som studerar dessa kopplingar. Bland annat har man funnit onormala halter av antikroppar hos schizofrena patienter (27) och en rad olika störningar i immunsystemet hos patienter med psykiska problem (29). Hos barn med autism har man funnit störningar i immunsystemet som liknar dem hos allergiska barn.

Samtidigt finns det kopplingar mellan psykisk stress och nedbrytning av psykiska barriärer och utvecklingen av allergier, autoimmuna sjukdomar, infektioner och så vidare. (28). Vid stress frisätts corticosteroider från binjurarna, till exempel cortison. Dessa verkar hämmande på immunsystemet.

Allergier
Allergier är ett mycket stort problem i dag. Omkring 40% av barnen i västvärlden har någon form av allergi. Det har varit en explosionsartad ökning av allergier under de senaste decennierna.

Teorierna om orsakerna till allergi är många. Ökade halter av luftföroreningar, ökad stress i samhället, förändrade kostvanor t ex vad gäller intaget av fettsyror, obalanser i tarmfloran, överdriven hygien, vaccinationer och så vidare. Troligtvis är det som vanligt en samverkan av flera olika faktorer.

Man vet att uppbyggnaden av tarmfloran hos barn är väsentlig för immunsystemets utveckling. Sambandet mellan tarmfloran och utvecklingen av allergier kartläggs idag, bland annat genomförs en stor studie vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Man har i studier på möss sett att antibiotikabehandling på nyfödda möss ger en obalans i immunsystemet som liknar den hos allergiska personer (19). Man vet att stress har mycket stark påverkan på immunsystemet (26) såväl som på tarmens barriärfunktion (25). Intressanta studier visar att barn som växer upp i antroposofiska familjer har lägre allergifrekvens än de andra barnen som bor runt omkring (3).

Antroposofer använder väldigt lite antibiotika, lite febernedsättande medel, ger få vaccinationer, äter en kost rik på mjölksyrabakterier samt mestadels närproducerad föda som är biodynamiskt odlad.

Vidare är allergier vanligare hos barn i städerna än hos barn på landsbygden. Speciellt hos barn som växer upp på bondgårdar tillsammans med djur. Mycket tyder på att dolda allergier mot mjölk och spannmålsprodukter kan orsaka andra typer av allergier. Utesluts dessa basallergen minskar eller upphör ofta reaktiviteten mot många andra allergen.

Probiotika, immunsystemet och allergier
Forskning har visat att barn med mjölkallergi och eksem blev bättre när de fick tillskott av laktobaciller i sin kost, både vad gäller sina eksem och de inflammatoriska tillstånden i tarmen (14). Tillskott av probiotiska bakterier har en läkande effekt på tarmslemhinnan. Intag av probiotika minskar passagen av makromolekyler över tarmslemhinnan och motverkar på så sätt vad som kallas läckande tarm (10).

In vitro försök på djur visar att laktobaciller påverkar immunceller så att produktionen av Ig E antikroppar som är den antikropp som är aktiv vid allergiska reaktioner. (24)(18) Forskning visar att tillskott av probiotika under graviditet och amning till mammor som är allergiska minskar risken för att barnet ska drabbas av allergi (12). Hälsan i mammans tarm har alltså mycket stor betydelse för barnets hälsa.

Allergier och mental hälsa
Vid allergiska reaktioner frisätts histamin från immunsystemets mastceller. Histaminet kan ge en rad olika reaktioner som nässelfeber, hösnuva, astmatiska besvär, mag-/tarmbesvär som diarréer med mera. Vad som ofta inte nämns är vilken påverkan allergiska reaktioner kan ha på centrala nervsystemet.

Allergier kan förorsaka en mångfald av symptom som trötthet, långsam tankeförmåga, irritation, upprördhet, aggressivitet, nervositet, ångest, depression, schizofreni, hyperaktivitet, och olika inlärningssvårigheter.

Den vanligaste allergiframkallande maten är sädesslag, mjölkprodukter, ägg, jordnötter och citrusfrukter. Färgämnen och konserveringsmedel kan också orsaka allergier.

Vid dålig matsmältning och läckande tarm kan ofullständigt nedbrutna proteiner komma ut i blodet och där härma kroppsegna ämnen, med oönskade effekter. Gluten och kasein, mjölkprotein kan bilda endorfinliknande substanser. Vissa hyperaktiva barn kan bli helt normala efter ett par veckor utan gluten och kasein.

En födoämnesallergi kan också påverka immunsystemet kraftigt. Matallergenet kan hos allergiska personer minska antalet vita blodkroppar som cirkulerar i blodet med 40 % eftersom de fokuseras till det irriterade området. Detta gör att andra delar av kroppen kan bli mer utsatt för infektioner, exempelvis tonsillerna, bihålorna och öronen. Hos många barn försvinner dessa infektioner när de slutar med mjölk och ost.

En dubbelblind placebokontrollerad studie gjordes på hyperaktiva barn för att utröna om dieten kunde bidra till beteendestörningar. 76 barn deltog. Det visade sig att 79% av de testade barnen reagerade negativt mot konstgjorda livsmedelsfärger och konserveringsmedel. Främst tartrazin och bensoesyra vilka framkallade försämring i barnens beteende.

Förutom dessa ämnen var många av barnen allergiska mot mjölk, choklad, vete, apelsin, ägg, jordnötter och socker. Förutom barnens beteende förbättrades andra besvär som huvudvärk, kramper, ont i kroppen, kronisk snuva, värk i armar och ben, hudutslag och munsår förbättrades också när allergenerna togs bort ur dieten. (6).

Den levande födan
En läkare vid namn Max Bircher-Benner insåg i början av 1900-talet råkostens fantastiska förmåga att hjälpa kroppen till läkning. Till hans praktik kom en flicka som var döende. Hon tog inte upp någon näring, maten kom ut i osmält form. Bircher-Benner provade alla kurer han kunde komma på men inget hjälpte.

Han dryftade detta problem med en vän som då drog sig till minnes en kur som greken Phytagoras hade rekommenderat flera tusen år tidigare. Den bestod av mos av råa frukter, lite rå getmjölk och honung. Bircher-Benner blev förskräckt. På denna tiden var uppfattningen inom vetenskapen att en sjuk människa endast kunde äta kokt föda då den råa födan ansågs som svårsmält.

Han bestämde sig dock för att ge det en chans. Flickan fick äta av fruktmoset och dagen därpå visade det sig att hon för första gången sedan ankomsten hade smält födan. De fortsatte med kuren och inkluderade efter hand fler och fler födoämnen. Till sist var hon helt återställd och fick inte igen sina problem.

Vad är det då med den obehandlade födan som är så viktig för kroppen? Dels givetvis det rika innehållet av vitaminer, mineraler och spårämnen men också enzymer som hjälper kroppen att smälta maten vilket gör att kroppen lättare kan tillgodogöra sig näringen.

Enzymer
Enzymer är nödvändiga för allt liv. Enzymerna fungerar som små katalysatorer för reaktionerna i kroppen. De är alltså som tändstiftet i en bil. De finns intracellulärt och extracellulärt i hela kroppen. Vanligtvis förknippar vi enzymer med matsmältningen. Längs hela matsmältningskanalen frisätts enzymer som möjliggör att vi kan smälta maten. Från spottkörtlarna, magens slemhinna, tarmslemhinnan, bukspottkörteln, gallan och tarmfloran frisätts enzymer. Utan dem skulle vi inte kunna bryta ned och absorbera näringen i vår föda.

Det normala är att vi även från födan får enzymer som hjälper till att bryta ned maten. I all rå föda, alltså mat som inte värmebehandlats, finns enzymer. I mjölksyrafermenterad mat finns extra rikligt med enzymer.

Om vi endast äter industriproducerad och värmebehandlad mat, överbelastar vi matsmältningssystemet. Det leder till att vi tömmer ut våra inneboende resurser vilket i sin tur leder till obalanser. Brist på enzymer kan ge upphov till olika problem från mag-/tarmkanalen som exempelvis uppblåsthet, förstoppning och gaser samt näringsbrister och födoämnesöverkänslighet.

Genom att äta rikligt med råa frukter och grönsaker och mjölksyrade produkter hjälper man kroppen till läkning. Om man inte normalt äter råkost så är det viktigt att öka på intaget långsamt då matsmältningskanalen inte är van vid detta. Vi stora hälsoproblem kan råsafter vara att föredra till en början.

En välfungerande matsmältning och en frisk tarm är en förutsättning för hälsa. Livet finns i det levande! Levande mat, levande organismer, levande tankar.

Den Degenererade människan - Del 1 kan du läsa här

Den Degenererade människan - Del 2 kan du läsa här


Referenser:
1) Adlerbert I, Carlsson B, de Man P, Jalil F, Khabn S R, Larsson P, Mellander L, Svanborg C, Wold AE, and Hanson LÅ. 1991. Intestinal colonisation with Enterobacteriaceae in Pakistani and Swedish hospital delivered infants. Acta. Pediatr. Scand. 80:602-610.
2) Adlerbert I, Carlsson B, Mellander L, Hanson LÅ, Jalil F, Svanborg C, Larsson P, Wold AE. 1998. High turn-over rate of Echerichia coli strains in the intestinal flora of infants in Pakistan. Epidemiol. Infect. 121:587-598.
3) Alm JS, Swartz J, Lilja G, Scheynius A, Pershagen G. 1999. Atopy in children of families with antroposophic lifestyle. Lancet Vol 353, May 1: 1485-1488
4) Ahrné S, Franklin A.1997. Modern konservering har ändrat tarmfloran. Läkartidningen. Vol 94. Nr 40: 3493-3495.
5) Dugas B, Mercrnier A, Lenoir-Wijnkoop I, Arnaud C, Dugas N, and Postaire E. 1999 Immunity and probiotics. Trends of Immunol. Today. Vol 20. No 9: 387-389.
6) Egger J et al. 1985 Controlled trial of oligoantigenic treatment in the hyperkinetic syndrome. Lancet 1985; i:540-45.
8) Henriksson Å E K, Blomqvist L, Nord C-E, Mitved T, Uribe A. 1993. Small intestinal bacterial overgrowth inpatients with rheumatoid arthritis. Ann Rheum Dis; 52:503-510.
9) Heyman M, Gasset E, Ducroc R, Desjeux JF. 1988. Antigen absorption by the jejunal epithelium of children with cow´s milk allergy. J. Allergy Clin. Immunol. 24:197-202.
10) Isolauri E, Virtanen E, Jalonen T, Arvilommi H. 1990. Local immune response measured in blood lymphocytes reflects the clinical reactivity of children with cow´s milk allergy. Pediatr. Res. 28:582-6.
11) Jalonen T, 1991. Identical intestinal permeability changes in children with different clinical manifestations of cow´s milk allergy. J. Allergy Clin. Immunol. 88:737-42.
12) Kalliomaki M, Salminen S, Arvilommi H, Kero P, Koskinen P,Isolauri E. 2001. Probiotics in primary prevention of atopic disease: a randomised placebo-controlled trial. Lancet Apr 7;357(9262:1076-9.
13) Kim JH, and Ohsawa M. 1995. Oral tolerance to ovalbumine in mice as a model for detecting modulators of the immunologic tolerance to a specific antigen. Biol. Pharm. Bull. 18:854-858.
14) Majamaa H,. Isolauri . 1997. Probiotics; a novel approach in the management of food allergy. J. Alleegy Clin. Immunol. 99:179-86
15) Metchnikoff E. 1907. The prolongation of life. Revised Edition from 1907, Translated by Mitchell, C. Heinemann, London, UK. (1974) Dairy Sci. Abstr. 36,656.
16) Moore W E C, and Moore LH. 1995. Intestinal flora of populations that have a high risk of colon cancer. Appl. Environ. Micrbiol. 61:3202-3207.
17) Moreau M C, and Corthier G. 1988. Effect of gastro-intestinal microflora on induction and maintenance of oral tolerance to ovalbumin in C3H/Hej mice. Infect. Immun. 56:2766-2768.
18) Murosaki S, Yamamoto Y, Ito K, et al. 1998. Lactobacillus plantarum L-137 suppresses naturally fed antigen-specific IgE production by stimulation of Il-12 production. J Allergy Clin Immunol;102:57-64.
19) Oyama N, Sudo N, Sogawa H, Kubo C. 2001. Antibiotic use during infancy promotes a shift in the TH1/TH2 balance toward TH2-dominant immunity in mice. J Allergy Clin Immunol Jan;107(1):153-159.
20) Portengen L, Sigsgaard T, Omland O, Hjort C, Heederik D, Doekes G. 2002. Low prevalence of atopy in young farmers and farming students born and raised on a farm.. Clin. Exp. Allergy Feb;32(2):247-53.
24) Shida K, Makino K, Morishita A, et al. 1998. Lactobacillus casei inhibits antigen-induced IgE secretion through regulation of cytokine production in murine splenocyte cultures. Int Arch Allergy Clin Immunol; 102:278-87.
25) Soderholm J D, Perdue M H. 2001. Stress and intestinal barrier function. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol Jan;280(1): G7-G13.
26) Solomon G F. 1987 Psychneuroimmunology: Interactions between central nervous system and immune system. J Neuroscience Research 18:1-9.
27) Solomon G F. Moos R H, Fessel WJ, Morgan EE. 1966. Globulines and behavior in schizophrenia. Int J Neuropsychiatry 2:20-26.
28) Solomon G F. 1981. Emotional and personality factors in the onset and course of of autoimmune diseases, particularly rheumatoid arthritis. In Ader R (ed) "Psychoneuroimmunology:" New York Academic Press, pp 113:899.
29) Solomon G F.1981 Immunological abnormalities in mental illness. In Ader R (ed) "Psychoneuroimmunology:" New York Academic Press, pp 113:899.
30) Sudo N, Sawamura S, Tanaka K, Aiba Y, Kubo C, and Koga Y. 1997. The requirement of the intestinal bacterial flora for the development of an IgE production system fully susceptible to oral tolerance induction. J. Immunol. 159:1739-1745.

Bilder från Freedigitalphotos
Yellow DNA av Dream Design
Junk food icons av Digitalart